Exempel på icke trovärdiga källor

Wikipedia kan förlora i trovärdighet om uppgifter som enbart kan stöjdas med icke trovärdiga källor återges. Ett syfte med denna sida är också att utgöra underlag för ett frivilligt verktyg som automatiskt indikerar källors trovärdighet. Organisationer och projekt som arbetar med mediekritik och faktakontroll i Sverige ger inte lika systematiserad bedömning. Undantag kan göras efter diskussion. Denna lista sammanfattar och samlar länkar till de mest djupgående diskussionerna om källorna för vidare läsning.

Wikipedia:Trovärdiga källor – Wikipedia

En källa som saknar trovärdighet för att belägga vetenskapliga påståenden eller andra faktauppgifter, eller ämnets relevans, kan ändå vara lämplig att använda för att belägga källans egna åsikter. Det innebär bland annat att du ska kunna hitta och använda dig av vetenskapliga texter och forskningsresultat, det vill. Listan nedan är ofullständig och byggs ut efter behov. Finessen baseras på informationssidan New page patrol source guide , där konsensus som har uppnåtts på enwp har sammanställts över vilka källor som anses tillförlitliga, utan konsensus respektive otillförlitliga.

Du ska använda dig av flera källor men de måste vara trovärdiga och relevanta för uppgiften. Med andra ord bygger listans indexering av Wikipediagemenskapens praxis. Se även Perennial sources för motsvarande lista på enwp, och New page patrol source guide för en ämnes- och landsvis kategorisering av källor utifrån trovärdighet. Dels anges ett eller flera tecken per källa i kolumnen status , dels finns en mer utförlig beskrivning i text för en mer kvalitativ handledning.

Den praxis som har utvecklats, och eventuell koncensus som har uppnåtts i diskussioner om publikationers trovärdighet för olika typer av uppgifter och kontext, behöver dokumenteras. Enligt högskolelagen () ska dina studier "vila på vetenskaplig grund". Inloggade användare kan också aktivera finessen CiteUnseen för att se ikoner som indikerar källans typ våren visas 18 olika kategorier , samt trovärdighet. Detta för att fungera som verktyg som kan varna för publikationer som kräver särskilt noggrann granskning eller ingående diskussion innan de kan användas, eller som behöver kompletteras med fler källor, och för att ge vägledning i valet mellan källor som beskriver samma sak.

Frågan om verifierbarhet är central för Wikipedia varför det är en grundläggande riktlinje. Praxis inom Wikipedia är aldrig skriven i sten varför bedömningar kan förändras över tid vid nyare diskussioner där fakta och omständigheter prövas på nytt. Därför kallas sådana publikationer för primärkällor. Källor som i allmänhet bedöms som opålitliga kan fortfarande vara användbara i vissa situationer. Inloggade användare kan välja att aktivera finessen CiteHighlighter som indikerar webblänkar med följande färger, exempelvis i artiklarnas källförteckningar, liknar denna sidas användning av färger:.

De flesta källor kommer aldrig hamna i en lista som denna eftersom dessa aldrig kommer behöva diskuteras tack vare en uppenbart god kvalitet eller motsatsen. Olika tjänster har olika kvalitet beroende på bland annat metod. På Wikipedia gör vi dock egna bedömningar, dessutom kostar vissa tjänster pengar varför Wikipedia även av det skälet behöver ta egen ställning. Vid sidan om verifierbarhet har vi också riktlinjer för hur vi ska bygga upp ett neutralt uppslagsverk och undvika egen forskning.

Källor som inte finns med i listan har sannolikt inte varit föremål för omfattande eller upprepad diskussion. För att källor som har diskuterats på svwp men inte på enwp ska hanteras av finessen bör källorna helst läggas in på den enwp-sidan, eller så behöver en liknande lista i tre kategorier skapas på svwp. Några av ikonerna används i listan nedan. För svenskspråkiga Wikipedia SvWP har formaliserade diskussioner inte ägt rum på samma sätt som på engelskspråkiga Wikipedia EnWP varför några källor formulerats utifrån accepterad praxis och de diskussioner som varit runtom på olika diskussionssidor.

Syftet med listan är att systematisera kvalitetsarbetet när det gäller källors användbarhet och öka överskådligheten vad gäller praxis och spridning. Wikipedias trovärdighet vilar på dess källor. Syftet är att stärka Wikipedias tillförlitlighet och att skapa underlag för bättre och mer informerade dialoger där historiken inte går förlorad. Frågan om trovärdiga källor är en guidning för att hamna rätt. Trovärdiga och relevanta källor Uppgiftsformulering och exempel på svar Du har fått i uppgift att skriva ett arbete om Kinas politiska system.

En vetenskaplig text ska innehålla primärforskning, det vill säga ny forskning. Listan ska förändras när ny praxis etablerats.

Källkritik – bedöma källors trovärdighet

I ett fåtal fall visar finessen annan färg än nedanstående lista. Om beskrivningen inte är tillräcklig finns det även länkar i kolumnen lista till de diskussioner som genomförts rörande respektive källa. Wikipediaförfattares val mellan alternativa källor, och radering av källbelagd information, baseras på en bedömning av den refererade publikationens trovärdighet enligt källkritikens kriterier, både generellt och för den specifika typ av uppgift som refereras.

Källkritik exempel Reklam, anonyma källor, egenpublicerade källor, källor författade av icke yrkesverksamma inom området, av personer med intressekonflikter och som skriver på uppdrag för en intresseorganisation, debattinlägg och åsiktsjournalistik har överlag låg trovärdighet.

Källkritiskt resonemang exempel Icke-trovärdiga källor De ska inte användas, särskilt inte när du arbetar med viktiga skrivenheter.

Trovärdiga källor lista Ställ frågor om källan för att se om den är trovärdig.

Källkritisk analys exempel Hur trovärdiga är bevisen som nyheten använder?

Bedömningen skall inte ses som en regelsamling och strikt prioritetsordning av källor, utan valet av källor måste alltid göras från fall till fall, där denna sida kan ge användbar vägledning. För att finessen även ska fungera på andra Wikipediasidor än artiklar kan du lägga in följande kod överst i din common. En källa kan också bestå av flera olika delar; sådana delar som präglas av hög journalistisk professionalism och sådana som mer är av opinionsmaterial, vilket främst reflekterar en individs perspektiv och därmed är beroende av den individens trovärdighet som källa.

Frågan om en källas pålitlighet avgörs i relation till verifierbarhet och trovärdighet. Exempelvis kan sociala medier , som är källor av låg kvalitet och trovärdighet, vara användbara som självpublicerade källor för information om artikelsubjektet självt, samtidigt som högkvalitativa källor kan mista sin tyngd som trovärdig källa inom ämnesområden långt utanför källans normala kompetensområde.

På vilka sätt kan nedanstående källor vara trovärdiga och relevanta? Det finns en rad tjänster utanför Wikipedia som klassificerar ett stort antal medier utifrån bias och pålitlighet, och som kan vara värda att titta på, och som ofta har påverkat engelskspråkiga Wikipedias värderingar, dock bedömer de sällan svenskspråkiga källor. Källa: Youtube. Källors trovärdighet och användbarhet kan skifta beroende på hur och till vad dessa används.

Sammanhanget i vilken en källa ska användas är av central betydelse när en källas trovärdighet och hur den lämpligen användas ska bedömas. Till och med källor av hög kvalitet och god tillförlitlighet kan begå misstag och dra tillbaka material de publicerat. Detta är en icke-uttömmande lista över källor vars tillförlitlighet och användbarhet på svenskspråkiga Wikipedia ofta diskuteras, ofta används eller sällan accepteras med hänvisning till kända varningslistor.

Där analyseras ett stort antal engelskspråkiga källor men mycket få svenskspråkiga källor.