Olika djurklasser
Ekologi · Ekosystem · Vildmark · Skogsbrand. Läs Redigera Redigera wikitext Visa historik. Djur Från vänster till höger med början längst upp: en korallfingergroda , kattuggla , sibirisk tiger , korsspindel , trädgårdssnäcka , sköldpadda , bi , asiatisk arowana , berberapa , sågfisk och en schackbrädesfjäril. Uppkomst abiogenesis · Evolution · Hierarki · Biologi astrobiologi. Kategorier : Systematik Djur.
Artikel Diskussion. Som skydd och stadga åt kroppen har olika djurgrupper utvecklat strukturer som inre skelett , hud , skal , yttre exoskelett och hydrostatiskt skelett. Innehåll flytta till sidofältet dölj. De gener som förenar alla djur tros ha en gemensam ana som uppstod för cirka miljoner år sedan, under Ediacara -perioden, då Ediacarafaunan levde, vilket är de äldsta kända flercelliga organisermerna.
Människan är ett djur, i begreppets alla vetenskapliga definitioner. De besynnerliga arterna Dickinsonia costata och Trichoplax adhaerens är exempel på flercelliga organismer som har klassificerats som mycket tidiga djur. Den renodlade mikrobiologins definition är en laboratoriekultur - till exempel i en petr Ryggradslösa djur De första djuren att utvecklas, så långt tillbaka som för en miljard år sedan, kännetecknas ryggradslösa djur av sin brist ryggrad och inre skelett samt deras relativt enkla anatomi och beteende, åtminstone jämfört med de.
Organism · Eukaryoter flora växter · fauna djur · funga svampar · protister · Prokaryoter arkéer · bakterier · Virus. Artantal i djurrikets stammar [ redigera redigera wikitext ]. Djurceller avgränsas av cellmembran. På andra projekt.
6 grundläggande djurklasser
Jordens äldsta djur tros vara kammaneterna. Som heterotrofa organismer är djur inte självnärande, det vill säga de kan inte som växterna producera och tillgodogöra sig kolhydrater genom fotosyntes. De mer kända egenskaperna stor rörlighet, nervsystem , epiteler , kroppshåla, cirkulations- och andra organ uppstod däremot senare i djurs evolution. Referenser [ redigera redigera wikitext ]. Here are the six main animal groups, ranging from the spineless invertebrates, which are the simplest, to the mammals, which are the most complex and can adapt to a wide range of habitats.
Det innebär att djurriket är synonymt med flercelliga djur vetenskapligt namn Metazoa. Flercelliga djur [ redigera redigera wikitext ]. Djurrikets klassificering [ redigera redigera wikitext ]. Klassificeringen av liv i riken har förändrats över tid och det har även lett till förändring av vilka organismer som tillhör djurriket. Verktyg Verktyg. Systematik [ redigera redigera wikitext ]. Arkiverad från originalet den 11 december Läst 23 november Läst 24 februari Externa länkar [ redigera redigera wikitext ].
I tidig systematik räknades exempelvis så kallade encelliga djur, urdjuren eller protozoer , till djurriket. I nutida systematik räknas inte protozoer till djurriket utan förs till gruppen protister. Djur Animalia , Metazoa är flercelliga organismer som kännetecknas av att de är rörliga och heterotrofa , det vill säga får sin energi från föda. De måste istället få sin energi från föda genom att konsumera andra organismer med energiinnehåll.
Med få undantag har djur muskler och ett nervsystem samt ett inre hålrum i kroppen, ämnat för nedbrytning av födan. Till skillnad från växterna och andra flercelliga organismer som svampar har djurs celler inga cellväggar. De utgör ett rike inom klassificeringen av levande organismer. Commons Wikispecies Wikidata-objekt.
Ryggradslösa djur
Gemensamt för alla flercelliga djur är bland annat att det finns så kallade desmosomer , det vill säga cellstrukturer av proteiner vars funktion är att binda samman cellerna rent fysiskt och som därmed ger vävnaden ökad stabilitet och motstånd mot mekanisk stress; att cellerna skiljer ut ett proteinlager extracellulär matrix vid sin basis; och att minst en uppsättning av Hox-gener är närvarande.
Rum · Tid · Energi · Materia. Flercelliga djur är vidare de enda flercelliga organismer som saknar cellvägg. Djuren tros ha utvecklats under prekambrium ur flagellater , en grupp inom protisterna. Djurriket indelas i stammar: [ 5 ]. Det finns idag ungefär 1,4 miljoner kända arter av flercelliga djur, som varierar i storlek mellan 10 μm mikrometer och 30 meter.